Om HTC One M9.

Om HTC One M9.

Det senaste teknikköpet i det Jonassonska hemmet är återigen en mobiltelefon – den här gången senaste releasen från HTC, One M9 som kom i förra veckan.

Jag har länge sneglat åt HTC One-serien ända sedan den första modellen kom ut, den som gick under namnet M7. Men det var ett par år sedan nu. Den togs väl emot av kritiker och användare och tillverkaren följde upp den med One M8 som behöll och finslipade formspråket som nu kommit att bli synonymt med One-serien. De raka linjerna, höljet i aluminium, de dubbla högtalarna och den välva baksidan. En hög byggkvalitet rakt igenom och ett design som andas premium så fort du lyfter den från bordet.

HTC’s One-serie har dock aldrig varit något prestandamonster utan har ofta legat ett snäpp under toppmodellerna. Detta gäller även för nya One M9 som faktiskt är ett snäpp nedåt från min förra mobiltelefon, förra årets toppmodell från sydkoreanska LG, G3.

Det kan tyckas konstigt att man lämnar en toppspeccad LG G3 som både har markant bättre kamera, bättre skärm och bättre batteritid för en HTC One M9. Men då ska man veta att Jonasson är en sucker för snygg hårdvara. Insidan är inte allt!

Det är någonting med en mobil helt i aluminium som jag helt enkelt inte kan motstå. Jag får samma premiumkänsla i kroppen av att hålla i en iPhone 5- eller 6-serie. Något som jag inte känner när jag håller i en LG G3 som i och för sig är ett trevligt bygge men som inte har mycket att hämta i jämförelse.

Vi har under ett par år nu talat om vikten för hårdvarutillverkarna att börja fokusera på att inte inte ge oss större skärmar eller snabbare processorer, utan istället se till att batteritiden blir ett prioriterat område för utveckling. Tittar vi på Android-plattformen så har Google fattat vinken och har i och med Project Volta verkligen försökt att optimera mjukvaran på så sätt att den inte hoggar för mycket batteriresurser. Men det får inte sluta där. Hårdvarutillverkarna måste fortsätta att höja ribban för hur många timmar vi kan kräma ur våra mobiltelefoner. Det är egentligen under all kritik att vi i år, 2015, sitter med mobiltelefoner som vi måste ladda varje natt när vi för 15 år sedan kunde ha igång dem nästan en vecka. Visst, mycket har hänt sedan dess med upplevelsen, men hårdvaran har inte hängt med på alla plan.

Varför tar jag upp det här då? Är One M9 ett undantag? En mobil som du laddar en gång i veckan? Knappast! Den ligger som jag nämnde ovan snäppet under LG G3 som jag lite slarvigt jämför den med, med ett batteri på 2840 mAh gentemot G3’ans 3000 mAh.

Varför släpper då HTC en mobil år 2015 som inte ens når upp på par med en fjolårsmodell? Svaret är att jag inte vet. Vi talar om en mobil som är premiumprissatt med ett lanseringsprislapp på nästan 7400 kronor. Mycket pengar för en mobiltelefon.

Bildskärmen då? Nej, bildskärmen i HTC One M9 sticker inte heller ut speciellt. Det är en ”vanlig” Full-HD skärm på 1080 x 1920 pixlar. Nothing fancy egentligen.

Kameran i M9’an har också såhär initialt fått utstå en del kritik från press, att inte vara tillräckligt bra i jämförelse med andra mobiler i samma segment som nyligen lanserats.

Detta är några av de features som en användare först kollar på med en ny mobil – något som är relativt lätt att skaffa sig ett hum om, via jämförelser med tidigare upplevelser eller andras mobiler. Batteritiden. Bildskärmen. Kameran. Och på inget sätt sticker One ut gentemot konkurrenterna.

HTC One M9

Vad har då HTC One för existensberättigande? En tuff frågeställning kanske men jag känner ändå att den är relevant då vi som sagt talar om en premiumlur med en prislapp som inte skäms för sig. Svaret tror jag inte är helt klart. HTC rider på framgångarna med tidigare modeller i One-serien och jag upplever att man som tillverkare har börjat slappna av och inte fortsätter att pressa gränser som tidigare. Man har hittat sin comfort zone. Detta kan bli det som gör att HTC One M9 inte kommer att sälja i någon större utsträckning. Något som gör att HTC tvingas få ihop sin skit, ta sig i kragen och hitta på någonting något lite mer revolutionerande till nästa år, istället för att luta sig tillbaka och leva på gamla meriter.

Min övertygelse är också att HTC One M9 är den modell i One-serien kommer att sälja sämst hittills. Den innoverar inte tillräckligt på uppenbara områden och användarna blir snabbt smärtsamt medvetna om detta. Det kan bli One-seriens fall.

Varför skriver jag då detta veckan efter att jag köpt ovan nämnda mobiltelefon för motsvarande en husamortering? Jo, jag återvänder till mitt tidigare argument – HTC One M9 är en jäkligt snygg mobil och jag anser att upplevelsen av hårdvaran är viktig. Inte viktigast men tillräckligt viktig för att jag skall vilja köpa den. Men jag inser också att jag med den inställningen tillhör en minoritet. Därmed inte sagt att HTC One M9 inte är bra på andra punkter. Den är tillräckligt bra. För mig. Inte för alla. Det tror jag kan göra att den kommer att floppa. Tyvärr.

En tanke om “Om HTC One M9.

  1. Härligt att se ett nytt inlägg Magnus! Någon HTC har det aldrig blivit för min del. Dock så tror jag som dig, att hårdvara inte är allt utan det yttre väger även det tungt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *