1 nörd. 19 år. 31 mobiltelefoner.

1 nörd. 19 år. 31 mobiltelefoner.

Det är snart fyra år sedan jag senast gick igenom min redan då ganska digra samling av mobiltelefoner jag haft under åren. Och det har hänt en del, även om jag tenderar att inte byta mobil lika ofta längre. Men here goes – 19 år av mobiltelefoner i Jonassons tjänst – en frossa i nostalgi, sköna lurar och några riktiga felköp!

Fortsätt läs

Hej pepparkaka!

Det är bara att konstatera att man som ägare av en modern HTC-mobil ändå är hopplöst efter när det gäller nya releaser av Googles mobila operativsystem Android.

Det var först igår som vi ”vanilla” HTC Desire HD-användare kunde lägga vantarna på Android v2.3, kanske mer känd som Gingerbread. Tidigare hade min Desire HD rullat på Android v2.2 (kodnamn Froyo) och jag har varit otroligt nöjd med den.

Många hade hoppats att HTC skulle introducera företagets egenutvecklade och ovanpåliggande gränssnitt HTC Sense i version 3.0 i samband med att man släppte Android 2.3 till sina lurar, men så blev tyvärr inte fallet. Buggar i mjukvaran verkar ha gjort att HTC håller på Sense 3.0 till ett senare tillfälle. Tills dess får vi nöja oss med Sense 2.1. Dock får man väl ändå vara nöjd med att äntligen vara hyfsat med i matchen med Android v2.3.3 i sin HTC-lur. Det var inte en dag för tidigt.

Tack HTC!

Android revisited: HTC Desire HD.

I december 2009 skaffade jag min första Androidmobil, toppmobilen HTC Hero (som för övrigt blev utsedd av M3 till Årets pryl det året.) En tjänstemobil som har fått hänga med fram tills igår.

Jag hade egentligen inte läst på så himla mycket om Android innan jag fick telefonen, men var ändå sugen på att testa nåt som eventuellt skulle kunna utmana Apples iPhone. Boy, was I wrong…

Det var kärlek till en början men snart insåg jag att helhetsupplevelsen av mobilen inte på långa vägar nådde upp till den som min dåvarande iPhone 3G gav mig. Visst, Hero gjorde en del saker riktigt bra men den kändes seg och inte alls så responsiv som vi iPhoneägare har vant oss vid att en riktig mobil skall vara. Därför föll min stackars Hero snart i glömska. Jag tog emot samtal på den, och ringde från den när det behövdes. Men jag utvecklades inte med mobilen. Jag brydde mig på sin höjd om att ändra ringsignalen. Tankade inte ner några apps, gjorde inga försök att ens bli vän med den. Sen fick jag min iPhone 4, och jobbtelefonen hamnade än mer i skuggan.

Tills nu…

Igår fick jag nämligen en HTC Desire HD som tjänstetelefon som jag beställde för någon dag sen. Android revisited, skulle man kunna säga.

Och den här gången är jag faktiskt betydligt bättre förberedd än sist. Jag har levt (eller tvingats leva) med min Hero i snart två år. Men jag har också sett Android växa upp från version 1.5 till nuvarande Froyo och Gingerbread. HTC har utvecklat Sense lite grann och hårdvaran i telefonerna idag är ju en mer angenäm upplevelse än 2009. Kort sagt, helhetsupplevelsen är något helt annat nu. Okej, den går inte upp emot känslan du får när du håller i en iPhone 4 men valfriheten och flexibiliteten i Android gör systemet helt fantastiskt! Och just den flexibiliteten saknar verkligen vi Applefanboys i iOS.

Det är bara att konstatera – Apple behöver verkligen komma upp med någonting extraordinärt för iOS 5 innan Android tar över helt. Hursomhelst, det lär bli ett spännande 2011!