Det är nu tre år sedan jag hängde på låset för att få tag på den då senaste versionen av Apples årliga iteration av iPhone. 13 hette modellen då. Och i mitt fall, iPhone 13 Pro. Den har tjänat mig väl i tre år. Alltid varit med i fickan, de två senaste åren utan vare sig skal och skärmskydd. Skärmskydd förresten, vem använder det? Det förtar en stor del av upplevelsen. Men det är en annan historia.
Nu, tre år senare var det dock hög tid att börja snegla efter något nytt då jag upplever att framförallt batteritiden inte längre lever upp till mina förväntningar. Så lämpligt då, att Apple höll sitt årliga iPhone-event i förra veckan och att förhandsbeställningarna öppnade igår!
Två modeller lanserades. iPhone 16 och iPhone 16 Pro. De båda finns i två storlekar vardera, i och med tillägget Max som främst bidrar med större skärm och bättre batteritid. Alldeles för stor för fickan, den där Max-modellen, i min mening.
Pro är som vanligt den mest kompetenta av de båda modellerna. Bättre kamera, mer knuff i prestandan, mer batteri och allmänt lite mer ”bells and whistles”. Prislappen startar på 14 495 svenska riksdaler och sträcker sig ända upp till 23 495 kronor för en toppbestyckad iPhone 16 Pro Max med 1 TB lagring. En prislapp lite i saftigaste laget även för instegsmodellen i Pro-segmentet om du frågar mig. Då kändes standardmodellen iPhone 16 med ett startpris på 11 495 kronor mer lockande!
Jag gjorde därför som jag brukade, jag satte mig ner och jämförde. 16 Pro mot 16 och 16 mot min nuvarande 13 Pro. Vad missar jag? Vad får jag mot vad jag har idag? Tappar jag något?
Jag sitter där och väger för- och nackdelar, tittar på dagligt användningsmönster och funderar över vad jag är villig att försaka i upplevelse för att få en lägre prislapp – rena kohandeln, med mig själv!
Klart från början, redan innan lanseringseventet startade (som man givetvis följer live), stod att det mer skulle luta åt standardmodellen i år, alltså inte Pro – mest på grund av att jag använder Pro-kamerans alla funktioner mindre och mindre, eftersom jag numera mestadels fotograferar med min Fujifilm-kamera istället.
Med detta mindset satte jag mig alltså ner och började jämföra, för att se vilka features jag skulle behöva klara mig utan.
Prestanda
Standardmodellen har sämre prestanda en Pro. Jag räknar inte med att det ska påverka mig alls, då jag vare sig använder telefonen till mobilspel eller till att göra några tyngre operationer än att redigera foton. Check på den alltså!
Batteri
Jo, Pro har ju något bättre batteri än vanliga iPhone 16. Men sett ur aspekten att min iPhone 13 Pro har 83 % batterihälsa kvar så är min förhoppning ändå att jag inte går back – snarare lite plus. Check.
Always-on skärm
Pro har en skärm som alltid är på och kan visa tid och notiser bland annat. Inget jag har idag och inget jag känner att jag saknar, så det bryr jag mig inte om att jag missar med standardmodellen. Check!
ProMotion skärm
Den vassare modellen erbjuder en skärm med adaptiv uppdateringsfrekvens på upp till 120 Hz. Något jag har på min 13 Pro idag och som jag kommer att sakna om jag inte väljer Pro, men absolut ingen dealbreaker. Bara en vass nagel i ögat. Fan. Check?
Kamera
Det klassiska när det gäller iPhone. Pro har bättre kamera, det är sen gammalt. Inte ett problem enligt tidigare argument. Bara lite synd men oavsett har kameran i standardmodellen av iPhone 16 fått ett klart lyft så jag lever med det. Check!
I övrigt är jag nöjd över att även den billigare modellen fått ärva den nya snabbknappen som introducerades på förra årets Pro-modell, samt det för året nya kamerareglaget som kan vara smidigt för de gånger i vardagen jag ändå bränner av några bilder med den inbyggda kameran.
Sen har vi det där med färgen …
I och med att det efter ovanstående analys fortsatt lutade åt iPhone 16, så kom nästa val att göra – färgen! iPhone 16 kommer i en tjusig uppsättning av 5 olika färger – allt från svart och vitt till rosa, blågrön och ultramarin.
Jag har under många år bara siktat på mörka mobiltelefoner. Typ svart, rymdgrå eller aluminiumgrå. Jag har haft inställningen att det mörka chassit snyggast gömmer skärmkanterna och får resten av enheten att se ut att smälta ihop med skärmen på ett sätt som jag uppskattar. Men svart är tråkigt! Den blågröna däremot, riktigt läcker! Men så var det där med skärmkanterna, där jag är så enkelspårig. Skulle jag våga?
Jag sneglar på min klarblå iPad Air på bordet. Den som har ett fodral på som döljer den lekfulla blå färgen. Och det blir nog fodral på en ny iPhone 16 har jag en känsla av. Äh, jag kör vidare på svart då. Tråkmåns!
Sagt och gjort, nu har jag lagt en beställning på en svart iPhone 16 med 256 GB lagring. Utifrån hur mitt användande av appar så är den lagringsytan mer än nog för åtminstone 2 år framåt. På fredag kommer den hem, med expressfrakt. Då infinner sig nästa vånda – att byta ut alla gamla Lightning-kablar i bilen och huset till USB-C. Allt kommer att bli bra. Till slut.
Reply